Hemligstämpling av vårjakt

Förvirringen är stor kring beslutet om att hemligstämpla brevet om vårjakten till Kommissionen. När vi läser tidningen får vi veta följande:
Inget belut är ännu fattat , men å andra sidan har det fattats ett beslut i plenum?? Beslutet vilar på rikets lag men vi har ju egen lag om allmänna handlingars offentlighet??
Enligt näringsministerns blogg ska brevet hemligstämplas för att man inte vill kommunicera med kommissionen via media?? men de kommer ju så småningom att läsa brevet i dess helhet? Så vem vill man hålla utanför? Och för övrigt har ju lantrådet redan inlett en kommunikation med kommissionen via media där hon sagt att vårfågeljakt och snus är mindre viktigt.
För att reda ut begreppen lämnar jag nu in följande skriftlig fråga till regeringen så att de får möjlighet att reda ut begreppen i lagtinget

Skriftlig fråga till lagtinget:
Utgångspunkten för all myndighetsutövning ska vara att största möjliga öppenhet iakttas, inom EU finns en gemensam strävan att ärendehantering ska vara transparent. Enligt regeringsprogrammet ska också landskapsregeringen arbeta för att främja öppenhet och transparens gentemot allmänhet och media.
Landskapsregeringen har hemligstämplat handlingar som berör vårfågeljakten av skäl som ännu inte klargjorts. Olika besked har givits huruvida rikets eller landskapets lagstiftning tillämpats och det råder också oklarhet om hur beslutsprocessen gått till. Det har också uppstått diskussion i ett av lagtingets utskott huruvida utskottsmedlemmarna kan ta del av den hemligstämplade informationen.


Med hänvisning till 38 § lagtingsordningen ställer jag följande fråga till landskapsregeringen.
På vilka grunder har landskapsregeringen valt att hemligstämpla de dokument som utgör svar till EU kommissionen om vårfågeljakten, vilka beslut är fattade, på vilken laggrund vilar besluten och vad är motiven till besluten.

Nya bidrag, nya administrativa kostnader!

Liberalerna vill skydda Åland som ett GMO fritt område. Däremot godkänner vi inte att nya bidragssystem byggs upp inom vår förvaltning samtidigt som nedskärningar och omstruktureringar pågår för att få bättre kontroll över driftsutgifterna.
Det finns en bred enighet om att skapa ett GMO – fritt Åland. Åland kan inte förbjuda etablering av genmodifierade grödor men nog bygga upp ett regelverk som försvårar och i princip förhindrar etablering av GMO grödor.
Lagtinget håller i dagarna på att anta en lag vars syfte är just att bygga upp ett effektivt förhinder. Enligt lagen ska det finnas skyddsavstånd mellan odlingar och etablering av GMO-grödor förbjuds inom ett visst avstånd från biodlingar. Och eftersom biodlingar finns jämt fördelade över Åland skulle tillkomsten av genmodifierade grödor omöjliggöras.

I lagtingsbehandlingen har liberalerna blivit varse om att ett nytt system som kan innebära nya bidrag och mer administration för förvaltningen håller på att sjösättas. Tanken är att om en part, t.ex. en odlare eller biodlare, lider skada av att en annan part börjar odla genmodifierade grödor så ska den förfördelade parten vara berättigad till ersättning från den andra parten. I lagen finns ett förslag att landskapsregeringen kan agera mellanhand och tillfälligt betala för de skador som uppstått. Liberalerna vill inte att samhället ska blandas in i den civilrättsliga process som uppstår mellan två parter, utan förutsätter att den som åsamkat skadan också är den som betalar.