lördag 9 juni 2012

Självstyrelsen 90 år

Mitt anförande på självstyrelsedagen den 9 juni 2012 För nittio år sedan var besvikelsen stor på Ålandsöarnan över att återföreningen med Sverige uteblev. Det första lantrådet Carl Björkman gav i den första berättelsen över verksamhetsåret ord åt den gemensamma frustrationen ”Striden var genomkämpad och förlorad” Vinsten blev i stället en självstyrelse, som i de dagarna knappast upplevdes som en vinst utan snarare som ett plåster på såret. Men ålänningarna vilade inte länge på lagrarna, direkt sattes arbetet igång och en ny kamp inleddes, kampen för att med självstyrelsen som redskap bygga ett Åland för ålänningarna att känna trygghet i och stolthet över. Och stolthet känner jag idag, stolthet över det arv som förts vidare till oss av tidigare generationer. Tack vare dem lever vi i ett välfärdsamhälle av hög klass. Ett samhälle där man på ett solidariskt sätt värnat dem som har det svårt och tryggat ett regionalt spritt boende. Ett samhälle där kreativitet och entreprenörsanda fått utrymme att blomstra. Under hela självstyrelsens period har kampandan varit stor. Ålänningarna har stadigt flyttat fram positionerna, redskapen i form av behörighet har använts på ett klokt sätt. Det har funnits en ständig strävan efter att anpassa självstyrelsen till tidens krav och ålänningarnas behov. Självstyrelselagen har moderniserats och behörigheter har stegvis överförts till lagtinget. Vår generation av politiker axlar ett arv och vår uppgift är att föra vidare ett livskraftigt Åland och en välmående självstyrelse. Därför har vi stigit i tidigare generationers skor och fortsätter arbetet för att utvidga och fördjupa självstyrelsen. Vi vill modernisera vårt självstyrelsesystem, till den delen är bollen satt i rullning med Gunnar Jansson kommitténs betänkande och det arbete som inletts i Helsingfors. Men vi fortsätter också ta till vara de möjligheter vi redan har inom vår behörighet för att modernisera och utveckla Åland. Nya tider ställer nya krav och vi kan inte vara sämre än våra företrädare på lagtingsstolarna vi måste hänga med i utvecklingen. En ny utmaning är EU medborgarskapet med krav på större öppenhet och ökad rörlighet. Människor flyttar hit och bort och tillbaks. Många människor med olika nationaliteter har valt att bli ålänningar, vilket vi är glada över. Men vi har också en skyldighet att föra en bra poltik och ha ett regelverk som underlättar inkluderingen i det åländska samhället. Arbetet är igångsatt bland annat med den nya lag om integration som nyligen antogs. Alla försvarar vi skyddsmekanismerna i vår konstitution som tack vare Ålandsprotokollet kan hållas kvar fastän de strider mot EUs grundläggande principer. Men också till den här delen måste vi vara lyhörda för krav på modernisering och förnyelse. Vi vill att hembygdsrätten inte ska vara knuten till finskt medborgarskap, att det räcker om den inflyttade är EU medborgare. Den här frågan kan vi inte lösa själva det är en fråga också för riksdagen och till den delen hoppas jag att riksdagen också ska förstå hur viktigt det är att den som valt att bli ålänning kan erhålla hembygdsrätt också om han eller hon valt att behålla sitt tidigare medborgarskap. Däremot kan vi själva ändra på det faktum att unga ålänningar som far ut i världen för att studera eller arbeta förlorar sin hembygdsrätt redan efter fem år. För några dagar sedan läste vi om två unga män som studerar i riket som utan att de själva var medvetna om det blev av med sin hembygdsrätt för att de bott mer än fem år på annan ort. Insikten om det kom i och med att inkallelseorder till den finska militären damp ner i brevlådan. Vi måste ge de unga fler år på sig att pröva sina vingar och slutföra sina studier innan de förlorar sin hembygdsrätt. Exemplen på hur vi inom redan befintlig behörighet kan anpassa Åland till moderna tiders krav är många. Självstyrelsen utvecklar vi varje dag här i lagtinget när vi stiftar nya lagar i syfte att göra Åland ännu bättre. Självstyrelsen finns till för människorna, systemet som vi ofta talar om är endast ett redskap för att ordna en bra tillvaro för ålänningarna.

tisdag 5 juni 2012

Ge unga mer tid att pröva sina vingar

Alla har vi upprörts över att unga åländska män inkallats till den finska armén bara för att de bott några månader för länge utanför landskapet. Idag förloras nämligen hembygdsrätten efter fem år borta. Liberalerna har argumenterat och arbetat för att hembygdsrätten ska kunna behållas upp till åtta år efter att någon skrivit sig på annan ort. Vi försökte få igenom den ändringen i hembygdsrättslagen under förra mandatperioden, vi presenterade ett förslag för de andra partierna vilka motsatte sig ändringsförslaget. Vår åsikt är att vem som helst som flyttar bort, för att studera eller jobba, ska ha mer än fem år på sig innan hembygdsrätten försvinner. Vi vill uppmuntra unga personer att ge sig ut i världen för att pröva sina vingar och förkovra sig och vi vill göra allt för att de ska återvända till Åland. Därför är det en viktig signal till de unga att de får behålla sin hembygdsrätt längre tid än fem år. När lagtinget sammanträder den 3 september kommer vår åtgärdsmotion, om att förlänga tiden för hembygdsrättens bevarande, att ligga på lagtingsledamöternas bord. Jag hoppas de andra partierna stöder vårt förslag som innebär att unga personer kan flytta bort och återvända i trygg förvissning om att de har hembygdsrätten kvar när de återvänder.

söndag 11 mars 2012

Hemligstämpling av vårjakt

Förvirringen är stor kring beslutet om att hemligstämpla brevet om vårjakten till Kommissionen. När vi läser tidningen får vi veta följande:
Inget belut är ännu fattat , men å andra sidan har det fattats ett beslut i plenum?? Beslutet vilar på rikets lag men vi har ju egen lag om allmänna handlingars offentlighet??
Enligt näringsministerns blogg ska brevet hemligstämplas för att man inte vill kommunicera med kommissionen via media?? men de kommer ju så småningom att läsa brevet i dess helhet? Så vem vill man hålla utanför? Och för övrigt har ju lantrådet redan inlett en kommunikation med kommissionen via media där hon sagt att vårfågeljakt och snus är mindre viktigt.
För att reda ut begreppen lämnar jag nu in följande skriftlig fråga till regeringen så att de får möjlighet att reda ut begreppen i lagtinget

Skriftlig fråga till lagtinget:
Utgångspunkten för all myndighetsutövning ska vara att största möjliga öppenhet iakttas, inom EU finns en gemensam strävan att ärendehantering ska vara transparent. Enligt regeringsprogrammet ska också landskapsregeringen arbeta för att främja öppenhet och transparens gentemot allmänhet och media.
Landskapsregeringen har hemligstämplat handlingar som berör vårfågeljakten av skäl som ännu inte klargjorts. Olika besked har givits huruvida rikets eller landskapets lagstiftning tillämpats och det råder också oklarhet om hur beslutsprocessen gått till. Det har också uppstått diskussion i ett av lagtingets utskott huruvida utskottsmedlemmarna kan ta del av den hemligstämplade informationen.


Med hänvisning till 38 § lagtingsordningen ställer jag följande fråga till landskapsregeringen.
På vilka grunder har landskapsregeringen valt att hemligstämpla de dokument som utgör svar till EU kommissionen om vårfågeljakten, vilka beslut är fattade, på vilken laggrund vilar besluten och vad är motiven till besluten.

lördag 10 mars 2012

Nya bidrag, nya administrativa kostnader!

Liberalerna vill skydda Åland som ett GMO fritt område. Däremot godkänner vi inte att nya bidragssystem byggs upp inom vår förvaltning samtidigt som nedskärningar och omstruktureringar pågår för att få bättre kontroll över driftsutgifterna.
Det finns en bred enighet om att skapa ett GMO – fritt Åland. Åland kan inte förbjuda etablering av genmodifierade grödor men nog bygga upp ett regelverk som försvårar och i princip förhindrar etablering av GMO grödor.
Lagtinget håller i dagarna på att anta en lag vars syfte är just att bygga upp ett effektivt förhinder. Enligt lagen ska det finnas skyddsavstånd mellan odlingar och etablering av GMO-grödor förbjuds inom ett visst avstånd från biodlingar. Och eftersom biodlingar finns jämt fördelade över Åland skulle tillkomsten av genmodifierade grödor omöjliggöras.

I lagtingsbehandlingen har liberalerna blivit varse om att ett nytt system som kan innebära nya bidrag och mer administration för förvaltningen håller på att sjösättas. Tanken är att om en part, t.ex. en odlare eller biodlare, lider skada av att en annan part börjar odla genmodifierade grödor så ska den förfördelade parten vara berättigad till ersättning från den andra parten. I lagen finns ett förslag att landskapsregeringen kan agera mellanhand och tillfälligt betala för de skador som uppstått. Liberalerna vill inte att samhället ska blandas in i den civilrättsliga process som uppstår mellan två parter, utan förutsätter att den som åsamkat skadan också är den som betalar.

torsdag 26 januari 2012

Grovt angrepp i lagtingsdebatten

I lagtingsdebatten om stöd till Sottunga kommun kom vicelantrådet Nordlund med mycket grova anklagelser mot liberalernas Mats Perämaa. För att blanda bort korten får man förmoda. Jag tolkar det som att landskapsregeringen inte har torrt på fötterna vilket förstås är besvärande för vicelantrådet. Regeringens förslag är att landskapet i konkurrens med bankerna och utan stöd i lag ska införa ett nytt system som möjliggör för kommun i trångmål att låna pengar av landskapet.
I gällande lag finns möjligheter att ge särskilt understöd. Så varför "fixar" landskapsregeringen till ett nytt system på sidan om lagen? Svårt att förstå. Liberalerna väljer en annan väg och vill att vi håller oss inom lagens riktmärken.
Vicelantrådet påstod i debatten att liberalen Mats Perämaa for med osanning och jämförde honom med Juholt i Sverige. Det kan inte anses hålla måttet för anständig debatt i lagtinget där ett av kriterierna är att undvika förolämpande uttryckssätt. Det är ett svaghetstecken att ge sig på person på ett sådant nedgörande sätt.

torsdag 1 december 2011

Politisk teater

Efter lång tystnad tar jag tag om bloggandet. Med mer tid till förfogande kommer jag att ha utrymme att blogga och delta i debatt på ett helt annat sätt. Den nya regeringen kommer förstås att granskas hårt av oss samtidigt som vi vill föra debatt om alla samhällsfrågor.

Noterade att Gunell påstått att politik är som teater. Och teater har vi upplevt under den senaste tiden. Slagordsmässiga löften om tandvårdsreform visade sig bli det här århundradets största bluff. Regeringsprogrammet blev ett tungvrickande verbalt manus där partiernas löften offrades på regeringsmaktens altare och Cirkus Centern stod för de vigaste akrobatnummer som skådats i åländsk politik.
För Gunell kommer så småningom uppvaknandet då insikten infinner sig om att det bakom scenen döljer sig hårt arbete för att sätta upp en pjäs.

onsdag 5 oktober 2011

Svartvitt i politiken

Tyvärr bidrar inte Nina Fellman på Nyan till att höja valtemperaturen. En ledarskribent har verktyg att blåsa på debatten och framför allt möjligheter att söka och visa upp skiljelinjer i politiken. Att bara luta sig tillbaks och klaga på den tråkiga valrörelsen bidrar knappast till ett ökat intresse hos väljarna.
Stora frågor finns på agendan och det finns skiljelinjer, det borde en analytisk ledarskribent ha förutsättningar att fånga upp.
Intressant under kommande period är hur vi tacklar ekonomin, hur vi ordnar upp samhällets verksamhet så att vi har råd att sköta sociala åtaganden , hur vi har råd att bygga kommunikationer så att skärgården överlever, hur vi utvecklar regelverk så att företagandet blomstrar. Vi måste under nästa period gå framåt - men vill faktiskt alla partier det? Det finns en skiljelinje som tydligast framkommer i frågan om samhällsreform, mellan utvecklingsbenägna krafter och de som med skrämselpropaganda försöker få acceptans för att stanna på stället och vänta.
Liberalerna har siktet inställt på framtiden och vill gå i spetsen för modernisering och utveckling.