Hemligstämpling av vårjakt

Förvirringen är stor kring beslutet om att hemligstämpla brevet om vårjakten till Kommissionen. När vi läser tidningen får vi veta följande:
Inget belut är ännu fattat , men å andra sidan har det fattats ett beslut i plenum?? Beslutet vilar på rikets lag men vi har ju egen lag om allmänna handlingars offentlighet??
Enligt näringsministerns blogg ska brevet hemligstämplas för att man inte vill kommunicera med kommissionen via media?? men de kommer ju så småningom att läsa brevet i dess helhet? Så vem vill man hålla utanför? Och för övrigt har ju lantrådet redan inlett en kommunikation med kommissionen via media där hon sagt att vårfågeljakt och snus är mindre viktigt.
För att reda ut begreppen lämnar jag nu in följande skriftlig fråga till regeringen så att de får möjlighet att reda ut begreppen i lagtinget

Skriftlig fråga till lagtinget:
Utgångspunkten för all myndighetsutövning ska vara att största möjliga öppenhet iakttas, inom EU finns en gemensam strävan att ärendehantering ska vara transparent. Enligt regeringsprogrammet ska också landskapsregeringen arbeta för att främja öppenhet och transparens gentemot allmänhet och media.
Landskapsregeringen har hemligstämplat handlingar som berör vårfågeljakten av skäl som ännu inte klargjorts. Olika besked har givits huruvida rikets eller landskapets lagstiftning tillämpats och det råder också oklarhet om hur beslutsprocessen gått till. Det har också uppstått diskussion i ett av lagtingets utskott huruvida utskottsmedlemmarna kan ta del av den hemligstämplade informationen.


Med hänvisning till 38 § lagtingsordningen ställer jag följande fråga till landskapsregeringen.
På vilka grunder har landskapsregeringen valt att hemligstämpla de dokument som utgör svar till EU kommissionen om vårfågeljakten, vilka beslut är fattade, på vilken laggrund vilar besluten och vad är motiven till besluten.

Nya bidrag, nya administrativa kostnader!

Liberalerna vill skydda Åland som ett GMO fritt område. Däremot godkänner vi inte att nya bidragssystem byggs upp inom vår förvaltning samtidigt som nedskärningar och omstruktureringar pågår för att få bättre kontroll över driftsutgifterna.
Det finns en bred enighet om att skapa ett GMO – fritt Åland. Åland kan inte förbjuda etablering av genmodifierade grödor men nog bygga upp ett regelverk som försvårar och i princip förhindrar etablering av GMO grödor.
Lagtinget håller i dagarna på att anta en lag vars syfte är just att bygga upp ett effektivt förhinder. Enligt lagen ska det finnas skyddsavstånd mellan odlingar och etablering av GMO-grödor förbjuds inom ett visst avstånd från biodlingar. Och eftersom biodlingar finns jämt fördelade över Åland skulle tillkomsten av genmodifierade grödor omöjliggöras.

I lagtingsbehandlingen har liberalerna blivit varse om att ett nytt system som kan innebära nya bidrag och mer administration för förvaltningen håller på att sjösättas. Tanken är att om en part, t.ex. en odlare eller biodlare, lider skada av att en annan part börjar odla genmodifierade grödor så ska den förfördelade parten vara berättigad till ersättning från den andra parten. I lagen finns ett förslag att landskapsregeringen kan agera mellanhand och tillfälligt betala för de skador som uppstått. Liberalerna vill inte att samhället ska blandas in i den civilrättsliga process som uppstår mellan två parter, utan förutsätter att den som åsamkat skadan också är den som betalar.

Grovt angrepp i lagtingsdebatten

I lagtingsdebatten om stöd till Sottunga kommun kom vicelantrådet Nordlund med mycket grova anklagelser mot liberalernas Mats Perämaa. För att blanda bort korten får man förmoda. Jag tolkar det som att landskapsregeringen inte har torrt på fötterna vilket förstås är besvärande för vicelantrådet. Regeringens förslag är att landskapet i konkurrens med bankerna och utan stöd i lag ska införa ett nytt system som möjliggör för kommun i trångmål att låna pengar av landskapet.
I gällande lag finns möjligheter att ge särskilt understöd. Så varför "fixar" landskapsregeringen till ett nytt system på sidan om lagen? Svårt att förstå. Liberalerna väljer en annan väg och vill att vi håller oss inom lagens riktmärken.
Vicelantrådet påstod i debatten att liberalen Mats Perämaa for med osanning och jämförde honom med Juholt i Sverige. Det kan inte anses hålla måttet för anständig debatt i lagtinget där ett av kriterierna är att undvika förolämpande uttryckssätt. Det är ett svaghetstecken att ge sig på person på ett sådant nedgörande sätt.

Politisk teater

Efter lång tystnad tar jag tag om bloggandet. Med mer tid till förfogande kommer jag att ha utrymme att blogga och delta i debatt på ett helt annat sätt. Den nya regeringen kommer förstås att granskas hårt av oss samtidigt som vi vill föra debatt om alla samhällsfrågor.

Noterade att Gunell påstått att politik är som teater. Och teater har vi upplevt under den senaste tiden. Slagordsmässiga löften om tandvårdsreform visade sig bli det här århundradets största bluff. Regeringsprogrammet blev ett tungvrickande verbalt manus där partiernas löften offrades på regeringsmaktens altare och Cirkus Centern stod för de vigaste akrobatnummer som skådats i åländsk politik.
För Gunell kommer så småningom uppvaknandet då insikten infinner sig om att det bakom scenen döljer sig hårt arbete för att sätta upp en pjäs.

Svartvitt i politiken

Tyvärr bidrar inte Nina Fellman på Nyan till att höja valtemperaturen. En ledarskribent har verktyg att blåsa på debatten och framför allt möjligheter att söka och visa upp skiljelinjer i politiken. Att bara luta sig tillbaks och klaga på den tråkiga valrörelsen bidrar knappast till ett ökat intresse hos väljarna.
Stora frågor finns på agendan och det finns skiljelinjer, det borde en analytisk ledarskribent ha förutsättningar att fånga upp.
Intressant under kommande period är hur vi tacklar ekonomin, hur vi ordnar upp samhällets verksamhet så att vi har råd att sköta sociala åtaganden , hur vi har råd att bygga kommunikationer så att skärgården överlever, hur vi utvecklar regelverk så att företagandet blomstrar. Vi måste under nästa period gå framåt - men vill faktiskt alla partier det? Det finns en skiljelinje som tydligast framkommer i frågan om samhällsreform, mellan utvecklingsbenägna krafter och de som med skrämselpropaganda försöker få acceptans för att stanna på stället och vänta.
Liberalerna har siktet inställt på framtiden och vill gå i spetsen för modernisering och utveckling.

Den elfte september

Tio år sedan hela världen skakades av bilderna från USA där "tvillingtornen" föll samma. Flygresenärer och besättning i flera plan, liksom människor vid terrorattackens mål, blev till offer.Det är kanske så som en del analytiker påstår, att världen förändrades den dagen. Vi blev lite mera rädda , lite mer misstänksamma och lite mera hämndbenägna. Samtidigt inser vi att det finns så många skäl att fortsätta kämpa för öppenhet , tolerans och för alla människors lika värde.
Vi kan lära av de olika historiska skeden där motsättningar och främlingsfientlighet styr människors handlande. Vi har möjlighet att välja en annan väg. Vi kan stå upp för gemensamma demokratiska värderingar , vi kan gå i bräschen för öppenhet och mångfald vi kan undvika att medverka till att världen delas in i olika sorters människor som beroende på tillhörighet betraktas som bättre eller sämre.Vi kan välja och våra val har betydelse.

Mycket fotarbete i externa kontakter

I veckan har jag i tur och ordning ätit lunch med en europaparlamentariker, en justitieminister och en statssekreterare från Sverige. Det kan tyckas ”glassigt” att äta lunch med olika ”kändisar”, men jag kan försäkra att det är väl använd arbetstid.
Genom enträget arbete och täta kontakter med viktiga nyckelpersoner i Helsingfors, Stockholm och Bryssel kan vi i landskapsregeringen se till att Ålands kurs framåt är stadig och att vi har medvind i arbetet.
Svåra frågor är oftast på agendan när vi träffar ”Ålandsministern” och det är därför viktigt att hålla henne uppdaterad om vad som är på gång. Hon kommer att besöka landskapet på sitt årliga sommarbesök den 30.8 och då kommer vi att fördjupa oss i flera aktuella frågor.
Calle Haglund för vår talan i Europaparlamentet och jag försöker hålla en regelbundenhet i kontakterna för att stämma av de för Åland viktiga frågorna.
Som avrundning bjöd svenska konsuln till lunch och där mötte jag statssekreteraren Gunnar Oom som ansvarar för nordiska frågor i svenska regeringen. För dagen på Åland för att diskutera handelsutbyte mellan Åland och Sverige.